tisdag 8 juli 2008
Barn
Hur kan man ha sån tur att man får världens sötaste/underbaraste/härligaste barn?! De måste nästan alla föräldrar fråga sig dagligen. Klart jag blir lite irriterade på henne ibland, men sen när man smyger in vid sängen när hon sover och bara tittar på underverket så smälter man direkt. När man är irriterad och när hon gjort något superbusigt och bara skrattar så kan man inte låta bli att le inombords. När man tittar på hur hon studerar sina egna fötter i flera minuter eller när hon plötsligt blir trött och bara myser med nappen och filten. Hur kan man inte smälta då? De är en obeskrivlig känsla att bli/vara förälder. De går inte att jämföra med någonting annat. De är ren och skär lycka. Att man blir om möjligt ännu mer blödig och lättrörd, jaa de får man på köpet. Att man gråter för allt, men de är de värt tusen gånger om!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hon ÄR underbar!! =) hur ska det då inte bli för mig... jag som redan gråter för allt.. ;)
GAH gissa om jag längtar efter min bebis nu då! XD
sofiaa - ja de tror jag nog att du gör =).
Emma - Ja hon är bara världens bästa. Jaa du kommer gråta hela tiden. Man blir rörd för allt.
Kanske fattar du nu när jag tjöt som en barnunge när det var du av alla barn på kolmården som fick åka i båten efter delfinen :)
Där satt du i båten, dragen av delfinen samtidigt som dom spelade lambada i högtalarna och alla stod upp och klappade händerna i takt ... och det var du som satt där och jag såg inget för alla tårarna *uuuooääää*
cayenne - jaa ok jag fattar :P. Kanske därför alla mammor lipar när barnen är med i luciatåg och diverse tillställningar =). Jaa de är väl bara att ladda upp med näsdukar :).
Skicka en kommentar