torsdag 5 maj 2011

Idag är jag ledig och ska bara mysa med Joline, hela dagen lång. Eller det där med att mysa är väl egentligen att ta i. Hon är just nu ute och gungar, så duktig! Hon har blivit så stor och vill vara ute själv. Ibland kommer hon in ungefär varannan minut för att kolla så jag fortfarande är hemma, men hon är fortfarande sötast ;). MEN det är inte bara bra att hon är ute själv, vi bor ju nära en väg precis bredvid skolan, och INGEN håller hastigheten. Tror inte de som kör tänker på att det kan vara barn här i området fastän det är skola, fritids och förskolor här ikring. Iaf så är det inte så bra alltid att hon är ute själv för hon pratar med alla som går förbi, ALLA! Vi får redan nu försöka förklara och berätta att man inte behöver prata med alla och alla är inte snälla och man får absolut inte följa med någon som frågar om man ska följa. Hon ska såklart inte lära sig att alla är dumma men jag tror ni förstår vilket spår jag är inne på. En förälders, eller alla vuxnas, största skräck!


Ibland har vi precis bredvid gården en speciell man som vi kan kalla: trädkramaren. Han är säkert jättesnäll men Joline är väldigt nyfiken på honom och jag vill helst inte att hon ska gå dit. Han håller på med träden, typ slår på de och gör speciellt rörelser. Förra sommaren såg det ut som han pysslade med typ solhälsningar och sånt. Nåja jag ropade in Joline och nu ska vi äta glass :).


onsdag 4 maj 2011

Motgångar mitt i paradiset

Ibland blir jag lite less. Det är inte ofta och heller inte att jag blir överdrivet less, men lite less är jag just nu. Tänk om saker och ting iallafall ibland kunde bli som planerat eller som jag vill. Nåja jag är absolut inte bitter. Det kunde vara värre :).

Tränade i måndags. Det var inte en lysande ide, men jag tänkte att om jag väl kommer dit så kommer det bli bra. Det blev inte bra. Jag tyckte det var fruktansvärt tråkigt och gjorde allt lite halvdant. Sista övningen tog jag i, lite. Var arg på mig själv och på alla andra oskyldiga människor också för den delen. Efter mitt försök till träning skulle jag duscha och insåg att handduken var kvar hemma - motgång. Jag skulle handla på vägen hem, plånboken var hemma - motgång! Åkte hemåt förbannad som jag vet inte vad. Duschade. Åt godis och tittade på En unge i minuten och blev rörd som vanligt. Fick ett samtal och det gjorde mig glad. Somnade.

Ärligt talat. Är det där med träning så himla roligt? Jag vet inte om jag tycker det eller om jag tränar för att alla andra gör det och för att man "borde". Tjejruset och blodomloppet som jag ska vara med i är faktiskt något som jag vill, men gym??? Nåja jag har kort till december så det är väl bara att se glad ut och gymma vidare. En träningskompis vore kanske inte så tokigt, men hon bor inte här så det är nog förresten uteslutet. Ännu en anledning att inte träna ;);).

Det blir nog bra ska ni se :).